Om publikationsserierna

Tomtefars sagor / Fågel blå

1898–1930, periodisk publikation

Tomtefars sagor och berättelser, som efter några inledande nummer bytte namn till Fågel blå, var en kalender som innehöll sagor och berättelser. En av anledningarna till att kalendern började ges ut var att Svensk läraretidnings förlag ville använda en del av de texter som inte fick utrymme i Jultomten. Redaktionen för Jultomten, som också står angiven som utgivare av kalendern, hade för vana att beställa mer material än det fanns plats för.

De två första volymerna gavs ut under namnet Tomtefars sagor och berättelser. När det tredje numret utkom år 1900 benämndes den Tomtefars sagor och berättelser. Fågel blå. Det var först från och med 1901 års nummer som Fågel blå blev huvudtitel.

Fågel blå utkom från tidiga år i två varianter, en liten och en stor utgåva, syftande på sidomfånget. I förlagets egen marknadsföring, exempelvis i annonser publicerade i Svensk läraretidning, kallades dessa "lilla upplagan" respektive "stora upplagan", emellanåt även "Lilla Fågel blå" och "Stora Fågel blå". Den stora upplagan var en inbunden volym och innehöll fler bidrag. Lilla upplagan var en häftad volym med färre sidor och ett lägre pris.

Fågel blå är till formatet mindre än Jultomten och kalendern innehåller inte heller några illustrationer i färg. I stort sett var det samma skribenter och tecknare som medverkade i båda publikationerna. I de tidiga numren finns berättelser av exempelvis Sigrid Elmblad, Helena Nyblom, Jeanna Oterdahl, Hugo Gyllander, Per Hallström, Anna Wahlenberg, Henrik Wranér och Eva Wigström. Återkommande namn bland konstnärerna är Karl Aspelin, Ottilia Adelborg, John Bauer, Gerda Tirén och Louis Moe. Jenny Nyström svarade för flera omslagsbilder. I de senare numren är en yngre generation författare och konstnärer representerade. Berättelser av Gerda Meyerson, Frida Åslund och Ingrid Wallerström finns exempelvis att läsa och Marika Stiernstedt medverkade med berättelser i flera nummer från 1918 och framåt. Även Gurli Linder bidrog med en berättelse i 1919 års årgång. Bland illustratörerna i de senare numren märks Einar Nerman, Ruth Milles, Aina Masolle och Maj Lindman.

Förutom sagor och berättelser bestod innehållet i Fågel blå även av poesi. Bland andra Paul Nilsson inledde ofta kalendern med en vers med anknytning till julen. I senare volymer ingår även skådespel. Exempelvis finns i den sista årgången från år 1930 ett sagospel av Elsa Beskow, ”Den stora uppfinningen”.

Lena Kåreland

Vidare läsning

Svensson, Sonja, Barnavänner och skolkamrater. Svenska barn- och ungdomstidningar 1766–1900 sedda mot en internationell bakgrund, Carlssons, 2018