Om tiden

Sekelskiftet 1900 och tidsandan

Svensk lärartidnings förlag etablerades i en expansiv tid då betydande förändringar i demokratisk riktning ägde rum och samhället långsamt började moderniseras inom flera områden. Det gällde industri, teknik och politik, men också kultur, folkbildning och undervisning, där nya tankar växte fram.

Den industriella revolutionen hade lett till en avsevärd omdaning av samhället, och Sverige var inte längre ett renodlat jordbrukssamhälle. Till exempel var produktiviteten inom industrin vid sekelskiftet 1900 högre än inom jordbruket. Men fortfarande var det fler som arbetade inom jordbruket. Avgörande för samhällets fortsatta industrialisering var järnvägsbyggandet, som hade inletts på 1850-talet och i hög grad kom att underlätta förbindelserna mellan olika delar av landet. Även ångkraft och elektricitet, telegrafi och telefoni möjliggjorde ekonomisk tillväxt och förändrade radikalt människors vardag och levnadsvanor.

Städerna var likaså med om ett avsevärt uppsving både kulturellt och ekonomiskt. Det gällde framför allt Stockholm. Mellan åren 1880 och 1910 fördubblades befolkningsmängden i huvudstaden till närmare 350 000 invånare, något som vid sidan av nya monumentalbyggnader gjorde Stockholm till en storstad. Ett nytt operahus stod klart 1898 och Kungliga Dramatiska Teatern vid Nybroplan invigdes 1908. Friluftsmuseet Skansen kunde öppna sina portar för allmänheten 1891 och Nordiska muséet var färdigbyggt 1907, bägge skapelser av Artur Hazelius och en väsentlig del i formandet av en ny fosterländsk identitet. De var även uttryck för tidens intresse för folklig kultur och folkliga traditioner liksom för konsthantverk och hemslöjd. Svensk Hemslöjdsförening bildades 1899 och svarade för flera omtalade utställningar. Handarbetets vänner hade grundats 1874 av Sophie Adlersparre i syfte att utveckla den textila konsten.

Den borgerliga dominansen i samhället förstärktes och den borgerliga familjen började i högre grad än förr att inrätta sig med barnen som centrum. Samtidigt fick de stora folkrörelserna sitt genombrott. Frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen utvecklades så gott som parallellt. Arbetarklassens framväxt bidrog gradvis till politiska reformer såsom utökad rösträtt och förbättrade arbetsvillkor. De första fackföreningarna hade bildats redan under 1860- och 1870-talen. Men Sverige var ett fattigt och ojämlikt land. Sålunda saknade alla kvinnor och fyra femtedelar av männen vid sekelskiftet 1900 rösträtt till riksdagens andra kammare.

Patriarkala mönster präglade också det svenska samhället. Mannen var i alla sammanhang överordnad och kvinnan inte en fullvärdig medborgare. Den sociala frågan var ett hett diskussionsämne och många författare skrev realistiska skildringar om fattigdom och nöd. Barnarbete förekom alltjämt, trots att många med Ellen Key i spetsen protesterade mot det. År 1881 förbjöds enligt lag allt arbete för barn under tolv år med undantag för sågverks- och brädgårdsarbete, men förbudet efterföljdes långt ifrån alltid.

En begynnande sekularisering i samhället blev märkbar, även om kyrkans makt över medborgarna alltjämt var betydande. Kyrkans budskap balanserades dock i någon mån av en tidningspress som var på stark frammarsch, vilket gjorde att varierande åsikter kunde uttryckas. Även folkskollärarnas engagemang för barnens nöjesläsning blev en motvikt till den tidigare barnboksutgivningen med dess starkt religiösa tendens. Också vetenskapens utveckling medförde en viss frigörelse från kyrkans dogmer och bidrog till en ny syn på världen och människans villkor. Darwins utvecklingslära förändrade till exempel synen på tillvaron som statisk och oföränderlig till en ständigt pågående utvecklingsprocess, där de starkaste levde vidare. Men en sådan uppfattning mötte även invändningar och framstod för många som ett hot mot kristendomen. Spännvidden i de tankar som framfördes var således betydande.

Uppbyggandet av en modern industristat ställde krav på undervisning och medborgerlig fostran. I och med 1842 års folkskolestadga började långsamt ett effektivt skolväsen att utvecklas och det fördes livliga diskussioner om skolfrågor. Konservativa åsikter konfronterades mot mer liberala. Debatten gällde bland annat hur stort utrymme kristendomsämnet skulle ha. Många var emot det mekaniska katekesrabblandet och Fridtjuv Berg, folkskollärare och ecklesiastikminister samt engagerad i Svensk läraretidnings förlags verksamhet, propagerade bland andra för en gemensam bottenskola för alla barn.

Reformpedagogiska idéer kom i stor utsträckning att sätta sin prägel på skoldebatten men omsattes i praktiken kanske främst i de nya skolformer som växte fram såsom folkhögskolor och flickskolor. I fråga om det allmänna skolväsendet var undervisningen länge mer traditionell och inriktad på baskunskaper i läsning, skrivning och räkning. Konkretion och åskådlighet blev ledord, och ämnen som gav nyttiga kunskaper prioriterades. De bildningsideal som favoriserades skulle bidra till att utveckla personligheten och dana karaktärer. Engagemanget för bildning var överlag stort, och slagorden ”Ljus över landet” och ”Kunskap är makt” vittnar om en ny syn på bildningsfrågorna. Bildning skulle vara klassöverskridande, och både borgare och arbetare skulle få tillgång till kunskap.

Reformpedagogiken var nära knuten till de folkbildningssträvanden som växte fram i linje med det bildningsintresse som kännetecknade tiden. Synen på barn och barns behov tog intryck av dessa nya idéer som kom att utgöra grogrund för det ökade intresset för barnlitteraturen och barns läsning. Under inflytande av Ellen Key framhölls vikten av att inte försumma känsla och fantasi, och stor betydelse lades även vid skönhetssinnets utveckling. Det gällde inte minst Svensk läraretidnings förlags utgivning. Sekelskiftets skönhetskult har beröringspunkter med den svenska nittiotalismen med dess estetiska inriktning och tron på de skapande krafterna i människan. Det fanns en utbredd övertygelse om konstens och litteraturens betydelse för människan och den banade väg också för tidens idéer om konstuppfostran. Det sköna tillskrevs ett moraliskt värde. Estetiken omfattade även det etiska, vilket betonades av exempelvis Ellen Key. Enligt henne kunde en byggnad vara såväl ett sedlighetsbrott som en sedlighetspredikan.

Kulturdemokratiska ideal låg bakom många av de initiativ som togs för att kultur skulle nå ut till alla samhällsgrupper. De var exempelvis grundläggande för folkbiblioteksrörelsen, och tron på bildningens klassutjämnande effekter var överlag stor. Idémässigt blomstrade framför allt nationalromantiken som kunde anta olika former och uttryck beroende på klass och politisk tillhörighet. Att utveckla en känsla för hembygden och fosterlandet var dock grundpelare i den nationalromantiska strömningen som med sin estetiska idealism och nationella känsla satte sin prägel på tidsandan. Känslan för nationen och det svenska hade växt sig stark, och hyllandet av fosterlandet blev en ideologisk kraft som förenade medborgarna i en tid då unionsdebatten hörde till tidens stora diskussionsfrågor. I den fosterlandsretorik som utvecklades spelade också naturen en viktig roll. Arketypiska Sverigebilder skapades av konstnärer som Carl Larsson och Anders Zorn och inom barnlitteraturen av bland andra John Bauer och Elsa Beskow. De kulturdemokratiska och nationalromantiska idealen är framträdande även i Svensk läraretidnings förlags tidiga utgivning.

Lena Kåreland

Vidare läsning

Ambjörnsson, Ronny, Ellen Key. En europeisk intellektuell, Bonniers, 2012

Edgren, Henrik, En kungsådra för nationens samhörighet. Läsebok för folkskolan i det sena 1800- och det tidiga 1900-talets skola och samhälle, Nordic Academic Press, 2024

Landahl, Joakim, Politik & pedagogik. En biografi över Fridtjuv Berg, Lärarförlaget, 2016