Om tiden

Sveriges Folkskollärarinneförbund

Sveriges Folkskollärarinneförbund (SF) bildades 1906 då folkskollärarinnorna bröt sig ur Sveriges Allmänna Folkskollärarförening (SAF) och bildade ett eget förbund. Orsaken var missnöjet med att riksdagen beslutat om en lönereglering för lärare, där de nya lönenivåerna var könsbaserade. Löneskillnad mellan de manliga och de kvinnliga lönerna hade funnits även tidigare men nu ökade den ytterligare över hela landet genom det statliga ingripandet.

Att den tidigare så kallade likställighetsprincipen nu bröts försvarades med att läraryrket, särskilt i storstäderna, var på väg att feminiseras och man ville locka fler män att välja yrket. Lärarinnorna var särskilt besvikna på dåvarande ecklesiastikministern Fridtjuv Berg som skrivit propositionen, då han tidigare stöttat kvinnorna och ofta uttalat sig för jämlikhet. Han hade bland annat försvarat kvinnliga lärares rätt att vara gifta och ändå ha kvar sin lärartjänst. Han var också positivt inställd till kvinnlig rösträtt.

Docenten i juridik Elsa Eschelsson i Uppsala försökte påverka beslutet och skrev en uppmärksammad broschyr i frågan. Hon påpekade det märkliga i att just Fridtjuv Berg, själv folkskollärare och ledamot i Sveriges första vänsterregering, stod bakom förslaget. Andra menade att Berg svek inte bara kvinnornas sak utan också liberalismen.

En av de kvinnor som gick med i och engagerade sig i SF var Amanda Hammarlund, som hade ett stort intresse för kvinnofrågor och var medlem i flera kvinnoföreningar. Det är inte känt vilka konsekvenser detta fick för hennes personliga relation till Fridtjuv Berg och samarbetet kring på Svensk läraretidnings förlag.

SF:s förste ordförande blev Anna Rylander, tidigare aktiv inom SAF. Till en början var det få kvinnliga lärare som anslöt sig till SF, endast nio procent, men med åren ökade medlemsantalet. Flera var dubbelanslutna. Syftet med SF var att åstadkomma en förbättring av folkskollärarinnornas löne- och pensionsfrågor och även verka för bättre befordringsmöjligheter. Föreningen ansåg att kvinnliga lärare borde kunna bli såväl överlärare som folkskoleinspektörer. Man engagerade sig också i pedagogiska frågor liksom i lärarnas fortbildning. SF startade efter några år en egen tidning, Lärarinneförbundet, som gavs ut 1914–1966. Den tog senare namnet Sveriges folkskollärarinnors tidning.

SF kom att få betydelse i den tidiga kvinnorörelsen, men efter krigsslutet 1945 tycktes man ha uppnått flera av sina mål. Ett tätare samarbete inleddes med de manliga lärarförbunden och detta fick till följd att Sveriges Lärarförbund bildades 1963. Därmed uppstod ett enat förbund som var gemensamt för folkskollärare, folkskollärarinnor och småskollärare.

Lena Kåreland

Vidare läsning

Landahl, Joakim, Politik & pedagogik. En biografi över Fridtjuv Berg, Lärarförlaget, 2016.