Om utgivningen
Förlagets genreindelningar
Svensk Läraretidnings förlag delade in sin barn- och ungdomsbokutgivning i en rad olika genrer och kategorier. Denna indelning utvecklades och förändrades över tid. Den allra första delen i bokserien Barnbiblioteket Saga var Svenska folksagor (1899) och just sagor och legender kom att bli ett viktigt inslag i utgivningen. Men flera andra huvudkategorier återkom i både utgivning och reklam: romaner och berättelser av framstående, ofta utländska, författare; skildringar ur svensk och utländsk historia, där även biografier ingick; geografiska berättelser och skildringar av upptäcktsresor samt dramatik och sagospel.
Förlaget gjorde så småningom en indelning i tio olika kategorier i sin reklam: 1. De bästa folksagorna; 2. Sagor och berättelser av de finaste moderna svenska och skandinaviska barnförfattarna; 3. Legender; 4. Äventyrsböcker; 5. Indianböcker; 6. De stora geografiska upptäckterna; 7. Historiska skildringar från Sveriges och Nordens äldsta tider; 8. Skildringar ur världshistorien; 9. Kulturhistoria och biografi; 10. Dramatiska stycken och sagospel.
Fram till 1950-talets innehöll utgivningen i Barnbiblioteket Saga därför både fiktionsberättelser med övernaturliga inslag, såsom sagosamlingar, och mer vardagsorienterade framställningar, det förlaget själva kallade för ”berättelser”, som kunde inkludera många olika typer av böcker, från barnlitterära klassiker till mer samtida skildringar av barns lek och vardag. Utöver detta skulle Saga-utgivningen omfatta ”skildringar från naturens och de mänskliga sysselsättningarnas olika områden”, som det står i ett tidigt protokoll när utgivningens inriktning skulle fastslås. Förlaget könsdifferentierade inte uttalat sin utgivning, men gav ändå ut titlar som tydligt kan föras till de pojk- och flickboksgenrer som dominerade i tiden. Till exempel utgav förlaget ett antal så kallade ”indianböcker”.
Under 1910-talet började förlaget även ge ut dramatik i Barnbibliotek Saga och ytterligare ett par decennier senare böcker som marknadsfördes som lättlästa nybörjarböcker. Från mitten av 1950-talet och framåt var vissa bokserier och underserier inriktade på en specifik genre eller kategori, som faktaböcker, science fiction och bilderböcker.
Förlagets två bokserier för unga hade olika inriktning. I Ungdomens bibliotek ingick främst historiska och geografiska skildringar samt levnadsteckningar men också dramatik, medan Stjärnböckerna innehöll skönlitterära vardagsberättelser.
Åsa Warnqvist och Olle Widhe
Vidare läsning
Boëthius, Ulf, ”Mellan ideal och praktik. Barnbiblioteket Saga och indianböckerna – exemplet Den siste mohikanen”, Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning 2026/49, s. 1–23, https://doi.org/10.14811/clr.v49.1071
Klingberg, Göte, Sekelskiftets barnbokssyn och Barnbiblioteket Saga, Svensk läraretidnings förlag, 1966